Om någon har saknat mig så beror min frånvaro på att vi har varit ute och rest lite.
Först var jag med familjen och en del på Södertuna slott och njöt av god mat och mysigt bad.
Menyn vi serverades såg ut så här;
Ankleverparfait med confitkokt anka och tryffelgelé samt portvinskokta fikon.
Krabbakad gös med karljohansvamprisotto serveras med äppel och jordärtskocksknyte och spenatsallad samt skaldjursreduktion.
Slottets dessert
Det var en bra meny med ett vinpaket till som verkligen passade till maten. Framförallt varmrätten tycker jag var lyckad. Fisken var precis lagom kokt och risotton var helt fantastisk. Jag hade gärna ätit en rejäl portion av bara den.
Tyvärr blev jag lite besviken av efterrätten. Slottets dessert visade sig vara kladdkaka med glass fast lite finurligare upplagt. Inget ont i kladdkaka och visst kan det vara vansinnigt gott men det var inte riktigt den här kakan och jag vill nog ha något lite mer avancerat de få gånger jag äter ute.
Direkt från slottet reste vi vidare till Björnrike för en veckas skidåkning. Vi hade jättemysigt och alla trivdes bra i snön och backarna. Vi åt god men ganska bekväm stugmat som jag inte tänker skriva något mer om förutom att jag nog ska nämna Salamigrytan igen.
Jag var sjuk veckan innan vi åkte så jag hann inte laga den själv men lämnade över uppdraget till mina matintresserade föräldrar. De följde receptet utan utsvävningar och tyckte att det var en lättlagad gryta och visst var den god. Samtalet runt bordet handlade dock en del om vad mer vi hade velat ha i den. Mer salami, mer grönsaker, morätter, selleri, champinjoner var något av det som nämndes. Någon föreslog porter och det tror jag kan bli gott men någon annan dissade förslaget. Uppgjort för exprimenterande i köket med andra ord. Jag får nog anledning att återkomma till denna gryta.
Tyskland: lite mera Düsseldorf
3 dagar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar